70 år med Kamratföreningen

Kamratföreningens grundare överstelöjtnant Ernst Jacobsson.
Kamratföreningens grundare överstelöjtnant Ernst Jacobsson.

Lv 4 Kamratförening har varit aktiv under tre tydligt urskiljbara epoker – tiden med Lv 4 förlagt till Husie i Malmö fram till 1982 – tiden med Lv 4 i Ystad från 1982 till nedläggningen 1997 – tiden därefter som kamratförening utan ett existerande förband. De olika yttre betingelserna har givit olika förutsättningar för föreningens verksamhet. Störst blev naturligtvis förändringarna efter Lv 4 nedläggning.
Denna krönika beskriver föreningens verksamhet genom åren. Den gör inte anspråk på att vara fullständig utan speglar verksamheten på ett ganska övergripande sätt. Några lite mer grundliga beskrivningar förekommer dock lite här och där.
Lv 4 var kår fram till 1962, då förbandet upphöjdes till regemente för att åter blir kår 1994. I texten förekommer följaktligen både benämningen kår och regemente omväxlat med förbandet och Lv 4.

Så här började det

Kamratföreningen bildades vid ett möte i Malmö Befälsutbildnings lokaler vid Stortorget i Malmö den 15 april 1946 på initiativ av bl. a dåvarande kårchefen överstelöjtnant Ernst Jacobsson.
Kamratföreningens stadgade ändamål blev vid tillkomsten att ”sammanföra f.d. och i tjänst varande lv-fyringar för vidmakthållande av kamratskapet och samhörigheten med Lv 4 och bygden och att därmed i kärlek till Konung och Fädernesland bidraga till att försvarsviljan hålles levande”. Stadgarna har därefter reviderats vid några tillfällen och den mest genomgripande av dessa var den som gjordes vid föreningens ombildning 1997 i samband med kårens nedläggning. Mer om detta längre fram.
Vid det första årsmötet den 16 maj 1946 antogs stadgarna och valdes en styrelse med Ernst Jakobsson som föreningens förste ordförande. Årsavgiften fast ställdes till 2 kronor och för ständigt medlemskap fick man betala 50 kronor. Medlemsavgiften har sedan höjts efterhand och var vid Lv 4 nedläggning 50 kronor/år eller 300 kronor för ständigt medlemskap. Numera gäller enkom ständigt medlemskap med en engångsavgift på 500 kronor.
Sedan starten 1946 har förbandschefen varit Kamratföreningens ordförande genom alla åren. Kanske inte bästa lösningen, men traditionens makt är stor. Vid Lv 4 nedläggning 1997 fortsatte dåvarande chefen Gunnar Jansson som föreningens ordförande. Därefter tog Crister Sterning över 2005. Han hade som kårchef varit ordförande redan 1993-1995. Thomas Lantz tog över ordförandeskapet 2013 och blev därmed den förste ordförande som inte var eller hade varit chef för Lv 4.

Medlemmarna

Redan från starten fick föreningen god anslutning med ett hundratal medlemmar. Huvuddelen utgjordes av befäl och meniga, som gjort tjänst vid luftvärnet under beredskapsåren 1939-1945. Däremot var det ett fåtal aktiva befäl. Så småningom blev även många aktiva medlemmar, om inte förr så när de gått i pension. 1968 var antalet medlemmar 1125. Man kan dock konstatera att många av dessa var årsmedlemmar och antalet obetalda årsavgifter var stort. Vid Lv 4 nedläggning 1997 uppgick antalet betalande medlemmar till drygt 600. Efter nedläggningen ökade antalet medlemmar påtagligt för att vid utgången av 2015 åter ligga på en bit över 600. Denna siffra är rättvisande eftersom alla idag är ständiga medlemmar.

Standaret

Kamratföreningen mottar standaret den 4 september 1949 i sam- band med firandet av Förvarets Dag på Stortorget i Malmö. Standarförare är Rolf Ståhle.
Kamratföreningen mottar standaret den 4 september 1949 i sam- band med firandet av Förvarets Dag på Stortorget i Malmö. Standarförare är Rolf Ståhle.

Vårt första standar var en gåva från medborgarna i Malmö och vi mottog det den 4 september 1949 vid en ceremoni på Stortorget i Malmö i samband med

Försvarets Dag. Standaret var försett med tre flikar som markant särskilde det från vad som var brukligt inom militära föreningar. Utformningen föll emellertid inte riksheraldikern i smaken. Det ansågs att flikarna hade en alltför sydländsk symbolprägel för att få förekomma på en svensk militär kamratföreningsduk. Vad vårt emblem på standaret beträffar, så var det kronor däröver som riksheraldikern ansåg oss vara ovärdiga. Vi behöll emellertid kronorna men för att tillmötesgå riksheraldikern klipptes flikarna tyvärr bort.

Det nya standaret invigs vid en medaljceremoni i Lund 2013. Standarförare Bengt Jansson.
Det nya standaret invigs vid en medaljceremoni i Lund 2013. Standarförare Bengt Jansson.

De avklippta flikarna sparades dock och 1967 beslutade styrelsen att sätta dem på plats igen. Man hade kommit fram till att man nog skulle tolka riksheraldikens beslut mer som ett ogillande än som ett förbud. Det återställda standaret invigdes vid föreningens deltagande i nationaldagsfirandet i Malmö den 6 juni 1967.
Flitigt använt har emellertid vårt unika standar med åren blivit slitet och skört och en renovering skulle ha blivit mycket kostsam. Ett helt nytt stan- dar togs därför fram. På detta har Ystads stadsvapen tillförts så att det numera har stadsvapen från både Malmö och Ystad. De unika men hanteringsmässigt besvärliga långa tungorna har tagits bort och en frans tillförts i dukens framkant. I övrigt är det nya stan- daret utformat som det tidigare. Det invigdes den 31 maj 2013 i Lund, då P 7 genomförde en medalj- ceremoni för att hedra hemvändande soldater från Afghanistan.

Aktiviteterna

Årsmötesdeltagare vid 25-årsjubileet 1971 med statyn ”Den lille smålänningen” i mitten.
Årsmötesdeltagare vid 25-årsjubileet 1971 med statyn ”Den lille smålänningen” i mitten.

Årsmötesdeltagare vid 25-årsjubileet 1971 med statyn ”Den lille smålänningen” i mitten.
Under huvuddelen av tiden före Lv 4 nedläggning löpte verksamhetsåret från den 1 juli till den 31 juni nästföljande år. Orsaken härtill var bl. a att årsmötet då kunde genomföras på Lv 4 Besöksdag (Regementets-/Kårens Dag) som inföll i september, när hela åldersklassen hade ryckt in. Ett typiskt verksamhetsår för Kamratföreningen på den tiden kunde se ut så här.
•  Årsmöte i september – ofta i anslutning till Lv 4  besöksdag
•  
Deltagande med standar i ceremoni med Krigsmans erinran vid Lv 4 Besöksdag (Regementets-/ Kårens dag).
•  Kamratafton vid ett till två tillfällen – förlagt till Lv 4 eller som besök på något företag eller någon kulturinrättning i staden.
•  Deltagande i Svenska Flaggans Dag (Nationaldagen) med svenska flaggan och föreningens standar.
• Utdelning av diplom och stipendier till Bäste soldat vid åldersklassens utryckning.

Kamratföreningen uppställd på paradfältet (Östra Fältet) på Husie vid Regementets Dag i september 1970.
Kamratföreningen uppställd på paradfältet (Östra Fältet) på Husie vid Regementets Dag i september 1970.

Årsmötena under Malmötiden var i regel mycket välbesökta tillställningar. Under 60- och 70-talen var det inte sällan runt 80 medlemmar som ställde upp – många iförda mörkblå club blazer med föreningens broderade emblem (Lv 4 vapen) på bröstfickan.
Under tiden på Husie i Malmö genomfördes ganska ofta korum i Husie kyrka. Ibland med hela förbandet och ibland i samband med förenings årsmöten. Det marscherades till och från kyrkan och vid återmarschen genomförde i regel Kamratföreningen en förbimarsch med standar och svensk fana för kår-/ regementschefen.

Förbimarsch för regementschefen Olle Rydner och hedersordföranden Ernst Jacobsson efter korum i Husie kyrka 1966. Standarförare Max Ohlsson.
Förbimarsch för regementschefen Olle Rydner och hedersordföranden Ernst Jacobsson efter korum i Husie kyrka 1966. Standarförare Max Ohlsson.

Ganska tidigt knöt Kamratföreningen kontakt med danska Luftvärnsartilleriföreningen (LAF). Denna bestod i att man deltog i vissa av varandras aktiviteter. Representanter för LAF var sålunda fram till Lv 4 nedläggning regelmässigt inbjudna som Kamratföreningens gäster vid Lv 4 Besöksdag och på våra årsmöten. Man har också i regel varit representerade vid våra olika jubileumsfiranden.
Kamratföreningen har under åren bidragit med att i samband med åldersklassens utryckning premiera Bästa soldater (BS). Detta tog sin början 1961 och 1962 års BS belönades med en 2-dagars Köpenhamnsresa. 1963 fick två BS en 10-dagars solresa till Kanarieöarna alternativt Costa Del Sol. Tyvärr medgav inte ekono-  min någon långvarig fortsättning på denna generositet utan BS fick av Kamratföreningen därefter diplom och ett års fritt medlemskap i föreningen.

Kamratföreningens hedersmedlem landshövding Gösta Netzén medaljerar Rolf Ståhle, Erik Andersson och Olle Rydner vid årsmötet 1968.
Kamratföreningens hedersmedlem landshövding Gösta Netzén medaljerar Rolf Ståhle, Erik Andersson och Olle Rydner vid årsmötet 1968.

Föreningen har genomfört flera jubileumsfiranden varav det vid 25-årsdagen den 3-4 september 1971 var extra pampigt och ståtligt. Firandet började på fredagen med en enkel ceremoni vid nuvarande stadsbiblioteket i Malmö, som var Lv 4:s första förläggning. Lördagen inleddes med en högtidlig ceremoni på paradplatsen på Lv 4. Därefter vidtog korum med nattvardsgång i Husie kyrka. På sedvanligt sätt marscherade vi såväl till som från kyrkan. Biskop Olle Nivenius och vår dynamiske och legendariske regementspastor Mårten Werner officierade. Lunch intogs i manskapsmatsalen och till denna var ett stort antal gäster från när och fjärran inbjudna. På kvällen samlades vi med våra damer till jubileumsbankett i Knutssalen på Malmö Rådhus, som staden generöst ställt till förfogande. Efter middagen i Knutssalen vidtog dans i Knutshallen. Dansen avbröts kl. 22.00 för Arméns Stora Tapto på Stortorget. Därefter fortsatte vi dansen till långt in på småtimmarna. Bland gästerna på såväl lunchen på Husie som banketten på Rådhuset återfanns bl. a ÖB General Stig Synnergren, landshövding Gösta Netzén och biskop Olle Nivenius. Möjligen avbröt dom festen något tidigare är vi andra!
Om våra aktiviteter efter flytten till Ystad och efter kårens avveckling berättas lite längre fram.

Det första medlemsbladet kom ut 1949 och fick 10 år senare namnet Lv-FYRINGEN
Det första medlemsbladet kom ut 1949 och fick 10 år senare namnet Lv-FYRINGEN

Lv-FYRINGEN

Kamratföreningens första medlemsblad kom ut i mars 1949 och trycktes under de första åren gratis av bokförlaget Allhem i Malmö. Bokförlagets ägare Einar Hansen var nämligen en stor försvarsvän och var även senare en av Kamratföreningens stora sponsorer. Frånsett åren 1956-1958 har medlemsbladet utkommit med fyra nummer per år. Efter en tävling 1959 fick det namnet Lv-FYRINGEN.

Tidningen hade under tiden fram till Lv 4 nedläggning ett påtagligt stort inslag av notiser och artiklar om utnämningar, kommenderingar och verksamhet vid Lv 4. Detta var väl på den tiden ganska naturligt med koppling till föreningens ändamål. Dessutom var tidningen mellan 1979 och 1997 ett gemensamt organ för regementet/kåren och dess kamratförening. Under de tidigare åren i Malmö var också antalet annonser i tidningen mycket stort. I mitten av 70-talet kunde dessa uppgå till ett 30-tal per nummer.
För många som bodde långt från Malmö och Ystad var på den tiden tidningen kanske enda kontakten med Lv 4 och dess Kamratförening. Sista numret med ett aktivt regemente i ryggen gavs ut som nummer 4 i december 1997.
Efter Lv 4 nedläggning blev det lite av en utmaning att fylla tidningen helt med eget material. Under en period blev det kanske ibland lite väl många matrecept och andra perifera inslag.
Under några år efter kårens avveckling gavs av ekonomiska skäl tidningen ut i stencilerad form men i mars 2001 kom den åter som tidning och har så gjort med fyra nummer, om än något dubbelnummer vid ett par tillfällen, sedan dess. Fr o m 2007 utkommer Lv-FYRINGEN i färg. I några enstaka nummer hade det tidigare förekommit en och annan färgbild, men nu blev det färg rakt igenom – ett rejält kvalitativt lyft!
För att trygga tidningens utgivning skapades 2008 på initiativ av tidningens redaktör Emil Sjörup ”1946-klubben till stöd för utgivning av Lv- FYRINGEN”. Namnet anspelar på året då Kamratföreningen grundades. För att ytterligare förstärka detta är inträdesavgiften satt till 1946 kronor, vilken i sin helhet går till stöd för tidningens utgivning. Klubbens tre första medlemmar blev reservofficerarna Per Samuelsson, Peter Carlin och Bo Hjalmarsson i nu nämnd ordning. Vid utgången av 2016 hade klubben 43 medlemmar.
Idag är Lv-FYRINGEN den enda egna kamratföreningstidning med luftvärnanknytning som ges ut i riktigt tidningsformat. Den tilldelas alla medlemmar och vi är stolta över vår tidning och vi har fått många bevis på att det är en uppskattad och efterlängtad tidning.
Vi medverkar också i den för Luftvärnets kamratföreningar gemensamma tidningen Luftvärnsregementets kamrater. I den informerar vi övriga luftvärnskamrater om vår förening i stort. Denna tidning ges ut med Luftvärnsregementets stöd och den tilldelas medlemmarna i alla kamratföreningar inom Luftvärnet.

Kamratföreningens gåvor till Lv 4 och staden

Kamratföreningen har samlat in medel till och skänkt en hel del gåvor under årens lopp, främst under de tidiga åren och under Malmötiden. Här nedan följer en förteckning som inte gör anspråk på att vara komplett.

Nattvardssilver av Viven Nilsson överlämnades till kåren vid 10-årsjubileet 1952
Nattvardssilver av Viven Nilsson överlämnades till kåren vid 10-årsjubileet 1952

Vid Lv 4 10-årsjubileum 1952 överlämnade Kamratföreningen till kåren en uppsättning nattvardssilver av den kände silversmeden Wiven Nilsson. Detta vackra och värdefulla nattvardstyg kan numera beskådas i Militärmuseet på Regementet i Ystad.
Vid Kårens Dag 1954 överlämnades en porträttbyst i brons av Gustav V, som var regent när Lv 4 grundades. Konstnären William Zadig har gjort bysten. På Husie var den placerad mellan filmsalen och underofficersmässen och i Ystad står den framför Lv 4:s första kanslihus (gamla sjukhuset).
En bronsskulptur av en beredskapssoldat utförd av konstnären Jonas Fröding överlämnades till Lv 4 1956. Skulpturen, som även kallades Den lille små- länningen, var i Ystad placerad utanför militärrestaurangen, så det finns säkert inte en enda luftvärnssoldat som tjänstgjort i Ystad som inte träffat ”Den lille smålänningen”. Idag står han utanför ingången till Ystads Militärmuseum på Regementet och hälsar alla välkomna till museet.

Minnestavla i brons på Malmö stadsbibliotek skänks till Malmö stad 1957 – överlämnas av kårens förste chef och kamratföreningen förste ordförande Ernst Jacobsson.
Minnestavla i brons på Malmö stadsbibliotek skänks till Malmö stad 1957 – överlämnas av kårens förste chef och kamratföreningen förste ordförande Ernst Jacobsson.

En minnestavla utanför Malmö stadsbibliotek, som var kårens första förläggning, överlämnades till Malmö stad 1957. Tavlan, som var tillverkad i brons, blev stulen för några år sedan. Den har nu ersatts av en ny genom Kamratföreningens försorg.

 

 

 

 

 

 

Kamratföreningen överlämnar en minnessten till Malmö stad som minne av beredskapstiden 1939-45. Monumentet finns på Ribersborgsstranden.
Kamratföreningen överlämnar en minnessten till Malmö stad som minne av beredskapstiden 1939-45. Monumentet finns på Ribersborgsstranden.

En minnessten, en stiliserad yxa med inarbetad sol- dat i bly, till minne av beredskapen 1939-1945 av skulptören Jonas Fröding restes på Ribersborgsstranden och överlämnades till Malmö stad 1959.
Kamratföreningen lyckas 1960 rädda riksvapenstenen, som suttit över porten till Kronprinsens husarregementes kaserner i Malmö, och ge den till Malmö stad, som senare placerat den vid västra kanten av Limhamnsfältet.

Minnestavla i ek skänks till regementet av Kamratföreningen 1967.
Minnestavla i ek skänks till regementet av Kamratföreningen 1967.

En minnestavla i ek med Lv 4 vapen av bildhuggare Elvin Dukkert överlämnas till Lv 4 1967. På tavlan har efterhand inhuggits namnen på alla förbandets chefer. På Husie i Malmö var den placerad i värnpliktsmatsalen och i Ystad i trapphuset mellan våningarna i Ystamässen. Numera finns även denna gedigna trätavla att beskåda på Ystads Militärmuseum.

 

Efter flytten till Ystad

Efter Lv 4 flytt till Ystad 1982 och fram till avvecklingen 1997 genomförde Kamratföreningen i allt väsentligt verksamhet i likhet med den som genomfördes under Malmötiden och som har beskrivits här ovan. Det blev emellertid lite svårare att locka Malmökamraterna till verksamheter i Ystad. För att så långt som möjligt tillgodose allas önskemål strävade Kamratföreningen efter att förlägga möten och andra aktiviteter som man själv rådde över omväxlande i Ystad och i Malmö. Malmö Frivilligförsvarscentrum, förlagt till norra delen av Lv 4 gamla kasernområde på Husie, har genom åren ofta varit platsen för samlingar i Malmö, och är så fortfarande.

Efter Lv 4 nedläggning

Kamratföreningen lever vidare

Om, hur och i vilken form Kamratföreningen skulle fortsätta sin verksamhet efter Lv 4 nedläggning utreddes och diskuterades ingående. Många var mycket tveksamma till om det skulle vara möjligt att hålla en kamratförening vid liv utan stöd av ett eget aktivt förband. Men beslutet blev ”vi fortsätter” och föreningen ombildades och nya stadgar, anpassade till de nya förhållanden som nu gällde, antogs.
Föreningens ändamål är idag enligt de nya stadgarna ”att vidmakthålla samhörighet och kamratskap mellan f d Lv 4-ingar och andra personer som har intresserat sig för och stött Lv 4 samt att skapa kontakt mellan försvaret, främst luftvärnet och föreningens medlemmar”. Detta gör vi i praktiken genom att vårda Lv 4 traditioner, stödja Ystads Militär- museum, främja kamratskapet för alla f d Lv 4-ingar, skapa kontakt mellan försvaret, främst luftvärnet och föreningens medlemmar, samt att stödja försvaret genom information till medlemmar och andra intressenter. Kamratföreningen, med sina drygt 600 medlemmar, har sitt säte i Ystad och vi hyr lokaler på Ystads Militärmuseum.

Veteranstöd – en ny uppgift

Kamratföreningen är sedan lång tid tillbaka medlem i SMKR – Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund. SMKR organiserar de militära kamratföreningarna i Sverige och företräder dem inför Försvarsmakten och övriga delar av samhället. Uppgiften för SMKR har under senare år blivit lite ”skarpare” än den var tidigare. Försvarsmakten utarbetar just nu tillsammans med SMKR bestämmelser för hur våra militära kamratföreningar ska delta i stödet av veteraner. En ”veteran” är enligt Försvarsmaktens definition en person som varit anställd i Försvarsmakten och som gjort en insats, nationellt eller internationellt. ”Utlandsveteraner” benämns de som deltagit i internationella militära insatser. Försvarsmaktens militära förband har huvudansvaret för stöd och insatser, men dessa samordnas med andra organisationer. Inte minst Försvarsmaktens kamratföreningar spelar en mycket viktig roll i stödarbetet, och kan också få särskild ekonomisk ersättning av Försvarsmakten för utförda stödinsatser. I vår kamratförening är Lv 4:s tidigare personalchef Sven Hansson samordnare av veteranstödet.

Aktiviteterna har blivit fler

Kamratföreningen har övertagit några av de aktiviteter som före förbandets nedläggning arrangerades av Lv 4 eller Officerssällskapet vid kåren. Vi för en del av traditionerna vidare!
Under ett normalt verksamhetsår, som numera är samma som kalenderåret, kan vår verksamhet se ut som nedan.
• Trettondedagsaftonkonsert med Marinens Musikkår på Ystads Teater.
• Årsmöte med föredrag och ofta ett studiebesök – 
omväxlande i Ystad och i Malmö.
• Deltagande i Nationaldagsfirandet i Ystad med 
standar och svensk fana.
• Kamratresa inom eller utom landet.
• Deltagande med standar i Södra Skåningarnas Dag 
(P 7) på Revingehed.
• Deltagande i en för luftvärnets kamratföreningar 
gemensam kamratträff på Luftvärnsregementet i 
Halmstad.
• Kamratträff, i regel i Ystad under november, med 
middag och föredrag eller annan aktivitet.
• 
 Trettondedagsaftonkonserten är lite av juvelen i verksamheten. Marinens Musikkår i högform, någon eller några duktiga solister, allt på Ystads vackra teater och ”lapp på luckan”. Kan det bli bättre!?

Konsert på Ystads Teater med Marinens Musikkår inleder alltid det nya året
Konsert på Ystads Teater med Marinens Musikkår inleder alltid det nya året

Lv 4 genomförde i regel en årlig företagsresa, som ibland också kallades för rekreationsresa eller trivsel-resa. Kamratföreningen har tagit vid där Lv 4 slutade och vi genomför sålunda en Kamratresa om året. Resan går till platser både inom och utom landet. Någon gång har det varit bara över dagen men i regel är det en resa som spänner över två till tre dagar. Vi har varit i Normandie, Berlin, på Bornholm, på Ven och på Rügen, i världsarvsstaden Karlskrona o.s.v. Du hänger väl med nästa gång!?

Sommarresan 2013 gick till Ven.
Sommarresan 2013 gick till Ven.

Kamratträffarna på hösten i Ystad kan förläggas på annan plats, t ex i Malmö på frivilligcentret på Husie. Vi har också genomfört en särskild Kamratträff i Stockholm den 8 april 2014, med stor uppslutning av kamraterna runt Mälaren. En mycket lyckad och uppskattad tillställning med besök på Armémuseum och middag med samkväll på Drottning Victorias Örlogshem. Detta är en övning som vi ska försöka göra om – kanske på en annan geografisk plats och inte varje år men med några års mellanrum. Vi tar tacksamt emot förslag på ett sådant arrangemang!
Landsformanden för danska LAF Carsten Bendix uppvaktar vid Kamratföreningens 60-årsmiddag på Revingemässen hösten 2006.

 

 

Landsformanden för danska LAF Carsten Bendix uppvaktar vid Kamratföreningens 60-årsmiddag på Revingemässen hösten 2006.
Landsformanden för danska LAF Carsten Bendix uppvaktar vid Kamratföreningens 60-årsmiddag på Revingemässen hösten 2006.

Under några år efter kårens nedläggning har vi genomfört traditionsenliga gåsmiddagar på Revinge- eller Silvåkramässen på Revingehed. Det blev emellertid svårt att erbjuda medlemmarna en riktig skånsk gåsmiddag till ett facilt pris när kosthållningen inom Försvarsmakten och dess mässar lämnades över till den privata marknaden. Senaste gåsmiddagen i Kamratföreningens regi genomfördes 2008, men kanske kommer vi igen. Frågan är alltid uppe till omprövning, för i Skåne bjuder ju traditionen att man äter gås när det är Mårten.

Under några år runt sekelskiftet deltog en del kamrater i fotmarscher i Luxemburg i mitten av juni månad. Dessa övningar var kanske inte så populära i alla medlemmars ögon och de avvecklades så småningom som en del i Kamratföreningens verksamhet. Vissa djupt engagerade kamrater fortsätter dock oförtrutet att promenera i egen regi.
Besök i Halmstad 2012 i samband med Luftvärnet 70 år – Crister Sterning, Claes Holst, Erik Claesson och Björn Stjärnfeldt.

Kamratföreningen på nätet

Fr o m 2001 har vi en hemsida på nätet med adressen www.lv4.org. Något enstaka exemplar av Lv -FYRINGEN har publicerats på hemsidan för att spara pengar. Hemsidan utgör också ett bra komplement till Lv-FYRINGEN. Artiklar i tidningen kan kompletteras med text och bilder på hemsidan. På hemsidan når man också vår numera digitaliserade medlemsmatrikel. Hjälp oss gärna att hålla den aktuell.
Vi sänder också ut information till medlemmar som grupputskick med e-post. Ett smidigt och bra sätt att snabbt kunna kalla medlemmarna till aktiviteter och sända ut information. Önskemål om sådana utskick anmäler man på hemsidan.
Sedan 2014 finns även vi på Facebook. Länken till sidan hittar du på vår hemsida.

Att förvalta Lv 4 traditioner

När Lv 4 lades ned 1997 var beslut fattat om vilket aktivt förband som skulle förvalta våra traditioner. En nog så känslig fråga året före nedläggningen. Valet föll på MekB 7 i Revinge och då detta förband avvecklades år 2000 överfördes traditionsansvaret till Södra Skånska Regementet P 7.
Det fanns naturligtvis goda skäl för detta val, bl. a närheten till Revinge för att få ett bra stöd i Kamratföreningens verksamhet. Där kunde vi t.o.m. under några år ha en egen mäss – Silvåkramässen. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig. Den anställda personalen var spridd för vinden och att samlas till mässliv var omöjligt. Det fanns på Revingehed en ärlig ansats att ta sig an våra traditioner och som ett yttre tecken på detta fördes Lv 4 vapen in på förbandets fana.
 

Hämtningsgrupp från Halmstad tillsammans med delar av styrelsen vid den Lille smålänningen utanför militärmuseet – Joachim Bergqvist, Alf Nilsson, Crister Sterning, Thomas Lantz, Aina Persson, Emil Sjörup, Richard Ahnfeldt, Joakim Dahlbom, Dan Lindqvist och Claes Malmberg.
Hämtningsgrupp från Halmstad tillsammans med delar av styrelsen vid den Lille smålänningen utanför militärmuseet – Joachim Bergqvist, Alf Nilsson, Crister Sterning, Thomas Lantz, Aina Persson, Emil Sjörup, Richard Ahnfeldt, Joakim Dahlbom, Dan Lindqvist och Claes Malmberg.

Under de sista åren av Crister Sternings ordförandeskap överfördes emellertid efterhand Lv 4 traditioner till Luftvärnsregementet i Halmstad. Lv 4 standar har sedan många år funnits på Luftvärnsregementet tillsammans med övriga luftvärnsförbands standar. Nu finns alltså traditionsansvaret för alla tidigare luftvärnsförband samlat till regementet i Halmstad. Detta har mottagits mycket positivt i Halmstad och de hitintills varande regementscheferna har varit noga med att framhålla kamratföreningarnas betydelse för regementets identitet och föreningarnas försvarupplysande roll.
Chefsporträtten, festporslin och andra traditionsföremål från Lv 4 som funnits på Silvåkramässen på Revingehed togs hem till Ystad under 2012. Chefsporträtten och ett antal traditionsföremål har sedan överförts till Halmstad. De Lv 4-kamrater som tjänstgör i Halmstad fick vara med och välja det de ville ha i Halmstad som skulle minna dem om tiden på Lv 4. Föremålen finns nu i en Lv 4-hörna på mässen i Halmstad. En del föremål pryder de lektionssalar i skolhuset som har namn efter oss.
 Även om Luftvärnsregementet har tagit över våra traditioner, så medverkar Kamratföreningen fortfarande med standaret vid ceremoniella tillfällen på Revingehed eller annorstädes när C P 7 kallar. Det är ett utmärkt sätt att behålla den skånska identiteten och det är också så att C P 7 är ordförande i Donationsfonden, som årligen avdelar resurser till Kamratföreningen.
Kamratföreningen har ett årligt ekonomisk stöd och Luftvärnsregementet i Halmstad står för kostnaderna när vi deltar i bl. a regementets sommaravslutning.

Vi deltar regelmässigt, tillsammans med övriga kamratföreningar i Skåne, varje år i Södra Skåningarnas Dag på Revingehed.
Vi deltar regelmässigt, tillsammans med övriga kamratföreningar i Skåne, varje år i Södra Skåningarnas Dag på Revingehed.

Farhågor kom på skam

Farhågorna om att Kamratföreningen inte skulle kunna leva vidare efter kårens nedläggning har som synes kommit på skam. Lv 4 Kamratföreningen lever i högsta grad och har väl aldrig varit så livaktig som nu. Sedan kåren avvecklades är behovet av att träffa gamla arbetskamrater stort och en kamratförening är en utomordentligt bra plattform för detta.
Hans G Lindell

Källförteckning:

Lv 4 40 år i Malmö – 1942-1982
Så minns vi Lv 4 – tiden fram till 1997
Luftvärnet vid millennieskiftet – 1980-2012
Lv-FYRINGEN och dess föregångare – 1946-2015