Militär historia i Malmö

Bl. a med utdrag från ”Malmö Försvar genom tiderna”, en minnesskrift som utgavs till förmån för Skånska Luftvärnskårens insamling 1944.

Malmöhus

Fästningens historia går tillbaka till mitten av 1500- talet då Malmöhus var ett av Danmarks starkaste fästen.
Vid slutet av seklet var dock befästningsverken omoderna. De danska kungarna Christian IV och Fredrik II´ s planer på ett befästande blev en pappersprodukt, så när Skåne blev svenskt 1658 var Malmöhus en omodern fästning.
Erik Dahlbergs befästningsplaner för Malmö som 1677 belägrades av de danske, utan framgång, gjorde åter Malmö till en stark fästning som stod färdig 1697.
Med åren förlorade fästningen sin betydelse och förföll. Malmöhus blev därefter fängelse och eldhärjades senare.
Idag är Malmöhus museum- med det pietetsfullt restaurerade gamla slottet som dess främsta skatt.

Magnus Stenbock

I Malmö Rådhus finns en magnifik tavla (4x4m) av Gustaf Cederström. Tavlan föreställer hur den svenska Generalguvernören Magnus Stenbock håller ett tal till Malmös befolkning den 27 september 1709 och uppmanar en del av åhörarna att ta värvning i den svenska armén som så väl behövde friskt blod då stora delar av armén gått förlorad i Ryssland.
Danskarna hade passat på att angripa Sverige när vi var som svagast, och genomförde i september 1709 en landstigning vid Råå söder om Helsingborg. En gång tidigare hade danskarna gjort samma sak vid Råå, nämligen 1676, som inledning till det Skånska kriget.
Generalguvernören för Skånelanden, Magnus Stenbock, samlade spillrorna av personal och materiel i Växjö och Malmö för att kunna slå tillbaka dansken, vilket han gör vid slaget i Helsingborg 1710.
Tavlan i rådhuset har många Lv 4-ingar kunnat beskåda i samband med ett antal middagar som avhållits i Malmö Rådhus lokaler.

Regementen i Malmö

 Kronprinsens Husarregemente K 7

Kronprinsens husarregemente uppsattes på ön Rügen under Sveriges krig i Pommern 1758.
“Kungliga Svenska Husarregementen” kallades det då. Det var det första lätta rytteriregementet i svenska armén. Det lätta rytteriet utökades till det “blå” och det “gula husarregementet”.
1772 togs regementet hem till Sverige och blev förlagt i Halmstad, Laholm, Ängelholm, Falkenberg och Helsingborg.
1773 fick Malmö sin första skvadron samtidigt blev Falkenberg och Laholm av med sina skvadroner som flyttades till Ystad och Simrishamn. Under två (2) års tid låg Halmstadsskvadronen i Skanör men flyttades snart tillbaka till Halmstad.
Under avslutningen av Napoleonkrigen deltog regementet i striderna i norra Tyskland. En omtalad händelse var den s.k. Fäktningen vid Bornhöft den 7 december 1813. Regementets högtidsdag firas på årsdagen till minne av denna händelse.
Efter att mellan 1859 och 1882 skiftat namn några gånger erhöll det slutligen namnet som regementet hade till sin “död”, Kronprinsens Husarregemente. 1897 samlades regementet till Malmö och blev förlagt där. Det var nu uppe i fem (5) skvadroner och stab.

När regementet första gången förlades till Malmö 1773 inkvarterades det i olika gårdar. Malmö hade då 2000 invånare och förläggningen var till stort bekymmer för staden. Stallar byggdes 1813 men blev så dyra att kasernen som skulle byggas stannade vid grunden.
Byggnaderna uppfördes vid Drottningtorget. Inte förrän 1858 stod den första kasernen inflyttningsklar. Kasernen räckte inte till, 300 man låg fortfarande inkvarterade i staden. Malmö hade nu 18.000 invånare.

1887, samma år som hela regementet blev förlagt i Malmö stod kasernområdet vid Regementsgatan färdigt på s.k. Engeströmska lyckan.
Kasernområdet vid Regementsgatan innehöll bl. a varmbadhus för manskapet, observationsstall för sjuka hästar. Stallarna var stora, varje skvadron hade 120 hästar. Limhamnsfältet användes som exercisfält. Andra övningsfält runt sekelskiftet var Bonarpshed, 3 km väster Ljungbyhed, en (1) skjutbana norr om Arlövs station.1906 blev denna flyttad till Spillepengen.

Fram till 1850 hade regementet bestått av värvat manskap.
1850 fick man de första värnpliktiga som dock endast gjorde 12 dagar. 1892 när de värnpliktiga gjorde 90 dagar började beväringen att utbildas till häst och så gjordes fram till 1927. 29 år efter att husarerna lämnat regementet stod kasernerna kvar. De användes av olika små företag, stallarna utnyttjades av olika ridklubbar som höll tävlingar på gårdsplanen.

1959 började man bygga det nuvarande kvarteret Kronprinsen och 1964 stod höghuset Kronprinsen klart. Detta står nu på husarernas gamla mark.
Kvar av Kronprinsens Husarregemente idag finns den så kallade riksvapenstenen som suttit över porten till Regementet kaserner i Malmö.
Det var 1960 som Luftvärnskårens Kamratförening lyckades rädda stenen i samband med rivningen av kasernerna. Stenen överlämnades till Malmö stad i samband med att Luftvärnsregementet 1982 förflyttades från Malmö till Ystad. Riksvapenstenen finns idag uppställd på Limhamnsfältets södra del.

I oktober 1927 sågs Husarerna paradera på Stortorget en sista gång. Statsmakterna tyckte att kavalleriregementena tjänat ut och de skulle ersättas med pansarfordon. Ett stycke Malmöhistoria försvann genom detta beslut. När Husarregementet lades ner hade det funnits i Malmö i ett och ett halvt sekel.
K 7 var det enda regementet som inte var kungligt, det var kronprinsens.

Artilleriet i Malmö

Förutom Kronprinsens Husarregementet var till Malmö fästning även förlagt ett kompani från den Skånska artilleribrigaden. Av denna brigad bildades 1794 Vendes Artilleriregemente. Under de närmast följande åren förlades tre kompanier till Malmö som på så sätt blev regementets huvudstation. Senare förlades regementet till Kristianstad.

Det marina Malmö

Av olika skäl blev inte Malmö den bas för marinen som kanske skulle varit fallet. Istället blev det Landskrona som låg bättre till mest beroende på de maritima förhållandena i Öresund. Huvudfarleden i Öresund var Drogden och den låg långt från Malmö. Flintrännan som låg närmare Malmö var i stort ofarbar för större skepp. Mellan åren 1805 -14 var dock en mindre eskaderdivision av arméns flotta förlagd till Malmö, intill det som idag är Kungsparken. Några synliga spår efter den marina närvaron syns inte idag.

Arméns flotta eller Skärgårdsflottan var ett vapenslag i Sverige mellan 1756 och 1823. Flottan bestod till största delen av galärer som bemannades av roddare, kanonslupar som framdrevs av 14 årpar, men även kunde sätta segel. På kanonsluparna fanns det kanoner i fören och aktern.
Mellan 1814 till 1928 fanns det ingen marin närvaro i Malmö. 1928 bildades Öresunds marindistrikt (MDÖ) som ett krigsförband och 1936 blev det även ett fredsförband.

Öresunds marindistrikt hade som uppgift att bevaka södra Kattegatt, Öresund samt Östersjön syd Skåne. Marindistriktet hade mindre fartyg, vedettbåtar och bevakningsbåtar. Under åren 1939–1945 utgjorde Marindistiriktet neutralitetsvakt med uppgifter som sjöbevakning, eskortering, minsvepning och omhändertagande av flyktingar. Efter kriget genomfördes ett omfattande arbete med minsvepning i Öresund och längs Skånes södra kust.

1951 omorganiserades Öresunds marindistrikt till Malmö marina bevakningsområde (BoMö). 1990 tillfördes tre stycken vedettbåtar med förläggning i Falsterbokanalen. Marindistriktet avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslut 2000.

Luftvärnet i Malmö

Genom 1925 års försvarsordning berövades Malmö karaktären av militärstad. Den gängse tron på avrustning och makten hos Nationernas Förbund (NF), nuvarande FN, bildade grunden för det olyckliga beslutet. Kronprinsens Husarregemente blev nedlagt.

Emellertid visade det sig att den avrustning som man önskade och NF´s förmåga att upprätthålla freden vara ett önsketänkande. Detta ledde till 1936 års försvarsordning som innebar betydande förstärkningar av det sedan elva år nedrustade försvaret. 1942 fattade riksdagen ett nytt försvarsbeslut som för Malmös del innebar;

  • Skånska Luftvärnskåren, Lv 4
  • Malmö Försvarsområdesstab
  • Öresunds Marindistrikt stab, som redan tillkommit 1938
  • Skånska flygflottiljen F 10, skulle förläggas till Malmö (flygflottiljen till dess att ordinarie förläggningsplats i Barkåkra var färdigställd).

Under övergångsperioden före 1942 hade vissa förberedelser gjorts, sålunda hade 1939 det uppsatta luftvärnsförbandet A 3 fått beredskapsuppgift till Malmö.
Gamla museet (nuvarande stadsbiblioteket) blev Luftvärnets hem i fyra år 1939- 1943. Under 1939-40 fungerade luftvärnsförbandet dels som utbildningscentral, dels som beredskapsförband.

Hösten1941 skedde en betydelsefull organisationsförändring. Luftvärnet i Malmö delades upp i två delar. Ett utbildningsförband, Malmö luftvärnsdivision (A 10 M). Divisionen var en del av Kungliga Östgöta Luftvärnsregemente A 10 i Linköping.
A 10 M var följden av ett riksdagsbeslut 1940. A 10 M bytte den 1 oktober 1942 namn, och blev en självständig kår, Kungliga Skånska Luftvärnskåren. Malmö fick därmed åter sitt förlorade förband från 1927.

Förläggningen, Gamla Museet, var självfallet en tillfällig lösning och när beslutet om kårens uppsättning hade fattats fick man medel till nya kaserner, dessa blev lokaliserade till ett område norr Husie Kyrka. Moderna tankar utnyttjades vid byggandet av det nya kasernområdet, därför byggdes inte de gamla tre- fyrvåningskomplexen utan flera byggnader i mindre storlek. Efter den provisoriska förläggningen i Gamla Museet, förlades kåren den 1 oktober 1943 till ett helt nybyggt kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet.

Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4).

Detta berodde på två saker:

  • Dels köpte Sverige robotsystemet HAWK i början av 1960-talet, vilket ledde till att luftvärnsrobotförband organiserades vid kåren 1962,
  • dels avvecklades både Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2).

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).

Den 15 december 1977 antogs regeringens proposition av riksdagen som bl a innebar att LV 4 omlokaliserades från Malmö till Ystad. Bak-grunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Skånska luftvärnsregementet;

  • hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Malmö
  • att kasernetablissemanget i Malmö var i behov av omfattande investeringar för att kunna behållas på en längre sikt,
  • att kasernerna inte var lämpade att bygga ut för att rymma större utbildningsenheter.

Den 30 juni 1982 var eran med reguljära militära förband lokaliserade i Malmö avslutad

Flyget i Malmö

Vid krigsutbrottet 1939 bestod Flygvapnet av endast en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8), vilken stod för Stockholms luftförsvar. Av den anledningen beslutade riksdagen den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne.

Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement på Svea flygflottilj. Den 1 oktober 1940 omlokaliserades verksamheten provisoriskt till Bulltofta utanför Malmö. Vid Bulltofta uppfördes tre hangarer vid den norra sidan av flygfältet.

Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Flitigast användes Rinkaby flygbas, men även flygbaserna vid Sövdeborg, Ripa och Everöd användes. Fram till andra världskrigets slut år 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält.

Bulltofta var endast en provisoriskt flygbas för flottiljen. Riksdagen beslutade år 1942 om att börja bygga upp flottiljen i Ängelholm trots att det fanns vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm.

Dagens försvar i Malmö

MALMÖHUSBATALJONEN

Malmöhusbataljonen, kallas även 47.hemvärnsbataljonen, är ett krigsförband tillhörande Södra skånska regementet, P 7. Bataljonen ska kunna verka inom alla konfliktnivåer från kris till krig och upprätthåller precis som resten av Hemvärnet en hög beredskap där delar av förbandet kan vara i tjänst efter sex timmar och huvuddelen efter 24 timmar.